conventional
conventional
conventional
conventional
 
 
 

Lägg till din sida! (GRATIS)

Ingen hemsida ännu? Skaffa en hos n.nu!
 

Länkar ur kategorierna

 

Smått & gott




Guider


Vad tycker medlemmar?

 

Länkkataloger

SvenskaLänkar.com
1000lankar.com - gratis länkkatalog
Barnsajten.com - Mycket om och för barnen
Listad på Bröllopssajter.se
Listad på Lånsajter.com
Länkkataloger.com - listar svenska länkkataloger
 

Anti SPAM bot verktyg

 

körkort
 

Kom in på Svergies loppisar!
 
 

 
 

 

Exklusiva länkpartners

 

Hemapro - mot hemorrojderna
Trött på hemorrojder?
Effektiv behandling finns.
http://sv.hemapro.com
 

Senaste exklusiva länkarna

 

   
OBS! SvenskaSajter.com är en helt kostnadsfri länkkatalog. Skulle någon nämna oss och kräva nån sorts betalning av dig så avbryt/bestrid direkt. Vi tar inte betalt för att visa t.ex denna infosida.

Information om Bokrecensioner recensioner på böcker Boksidan.net

Sköter du den här webbplatsen? Uppdatera länkinformationen här.

PR3 
Kategoriserad i: Hobby & fritid / Bokrecensioner
Visningar i katalogen: 2084
Besök till webbplatsen: 88
Mer statistik och information.

Besök webbplatsen nu direkt:
Bokrecensioner recensioner på böcker Boksidan.net

Bokrecensioner recensioner på böcker Boksidan.net - http://www.boksidan.net

Beskrivning

Här på Boksidan kan du läsa massor av bokrecensioner, se böckernas medelbetyg och hitta boktips. Sök gärna efter böcker på söksidan. Du kan även skriva egna bokrecensioner och diskutera böcker i forumet.

Alla kan läsa bokrecensioner på sidan, men för skriva egna recensioner måste du vara medlem.

Registreringen är enkel och tar max 1 minut.

Dela med dig!

Facebook Twitter Google Digg Reddit LinkedIn Pinterest StumbleUpon Email

Nyckelord

bokrecensioner    boktips    bokrecension    Böcker    boksida    litteratur    författare    skriv    läs    diskutera    böcker

Recensioner och omdömen

Inskickad den 3 september 2009 av Kristina Simar:
Recension av Augustin Erbas ”Ensamhetens broar”

Augustin Erba är 41 år, han bor på söder i Stockholm med sin fru och två barn 4 och 7- år gamla. Han är ansvarig för programutveckling på SR. Han har tidigare arbetat på SVT:s Aktuellt och på TV 4.
Han fick uppmärksamhet för sina texter i antologierna Uppdrag pappa och Uppdrag familj. Ensamhetens broar är hans debutroman.

Ensamhetens broar handlar om Civilkurage.
Peter Johansson tänker 20-år tillbaka i tiden. På den tiden han gjorde lumpen. Hela livet efter lumpen har Johansson haft stora skuldkänslor. Han lever ett ensamt liv. Han arbetar i en delikatessdisk i en affär i sin hemstad. Under en skjutövning blev en gravid kvinna skjuten till döds i sin bil. Hon hade rutan på passagerarsidan öppet lite och kulan kom in den vägen. Hon dog direkt.

Peter och Fredrik är barndomskompisar som hållit ihop sen de var riktigt små. Nu var det dags att göra lumpen. De hamnar på ett ingenjörsregemente någonstans i Sverige på 80-talet. Peter blir nu Johansson, en vanlig kille som försöker att passa in, han vågar inte stå för sina egna åsikter, utan följer med strömmen. Han beskriver hur killarna pratar om tjejer som sexobjekt, om det utmattande fysiska arbete de får göra, dagmarscher, tält uppsättning och vedvakt.

Johanssons kompis har svårt att anpassa sig till lumparlivet. Efter första permissionen kommer han mycket försent, vilket är emot reglerna. Han blir också utsatt för mobbing. En dag får han reda på att hans flickvän tagit sitt liv. Han rymmer och kommer aldrig tillbaka.

Johanssons plutonkompis Samir, som har traumatiska krigserfarenheter är inte rädd för påpeka vad han tycker, inte ens för befälen. Han följer reglerna helt och hållet och går in för alla övningar till 100%
Mycket av det som Johansson berättar om lumparlivet är historier som jag hört från manliga vänner. De råa orden och hur jobbiga dessa dagmarscher var och att trötta sätta upp tältet för kunna sova i och detta med att vara eldvakt och försöka hålla sig vaken.

Augustin Erba har ett lättsamt sätt att skriva på. Kapitlen är korta och boken är intressant. Min favorit är invandrarkillen Samir som vågar ifrågasätta och säga emot sina befäl.
Det är Samir som lyckas ta reda på vems kula och varför den träffade den gravida kvinnan. Han skriver upp namnet på en lapp och ger den till Johansson. Johansson tittar på lappen och lägger den i fickan. Där får den ligga. Något som gör hans liv full av skuldkänslor. Varför är det så svårt med civilkurage?
Augustin Erba har två böcker till på gång om civilkurage. Ensamhetens stad och Ensamhetens borg. Jag ser fram emot att läsa dessa också.

Betyg 4
Kristina Simar lektör/bokrecensent

Inskickad den 19 augusti 2009 av Kristina Simar:
Johan Holm Solitude – den svagaste länken

Recension: Sam Lindwall jobbar som privatdetektiv. Han letar inte efter otrogna män, utan mest med industrispionage och kvalificerade dataintrång.

Han har kontakt med andra detektiver på nätet. På Solitude – en hemlig sida, där alla har alias och Solitude styrs med järnhand av Mind. Minds kön, nationalitet och ålder är hemlig. Minds kontroller alla som anmäler som medlem på sidan.

Sam arbetar ofta tillsammans med transvestiten Johnny som är en av världens bästa hackers.
Sam får i uppdrag av Jörgen Ståhl på bokförlaget Bandit. Jörgen har en känsla att allt inte går rätt till när de exporterar de böcker som deras miljonsäljande författare har skrivit..Egentligen skulle pengarna flöda in, men någonstans på vägen mellan Bandit och de tyska läsarna försvinner pengarna.

Sam åker iväg till Slovenien för att kolla upp tryckeriet. Han upptäcker saker som gör att han håller med Jörgen Ståhl om att allt inte står rätt till.
När Sam kommer hem till Sverige igen kontaktar han sin gode vän poliskommissarien Jan-Erik Carnehage om det han misstänker och ber polisen at ta tag i det hela.

Samtidigt forsätter Sams och Johnnys jakt på nätpedofiler. De lägger ut viruset Leech. Som tyvärr ödelägger betydligt mer än de räknat med.

Nu är det helt plötsligt Sam som blir jagad istället. Någon har satt en prislapp på hans huvud.
Det blir ett spännande och blodigt slut. Klarar sig Sam levande? Läs så får ni svaret.

Jag tycker att boken hade sina spännande scener, men jag blev också irriterad över en sak. Privatdetektiver ska vara hemliga. Sams kontakter på Solitude är hemliga. Man har alias och ingen vet vem man ”pratar” med, eller var personen befinner sig.
Sam vill inte ha kvitto på en del av de pengar han får av de som anlitar honom. De bör ju inte veta hur han löser uppdraget.

Men vad är det då som jag blir irriterad över. Jo, det är när Sam och Johnny helt öppet pratar i sina mobiler. Där berättar de om hur de ska lägga upp virus på nätet och andra saker om deras arbete som är hemligt. Det känns ganska orealistiskt även om boken är en fiktiv roman. Vem som helst kan avlyssna en mobiltelefon i dagen Sverige. Det går emot den andra handlingen, där allt ska vara så hemligt.

Därför får boken bara 2 poäng av mig.

Kristina Simar Lektör/bokrecensent

Inskickad den 13 augusti 2009 av Kristina Simar:
Flickvännen av Karolina Ramqvist

Karolina Ramqvist är chefredaktör för Arena och kolumnist i DN.

Hon har tidigare utgett böckerna ”När svenska pojkar började dansa” 1997 och ”More Fire” 2002. Katarina är även en orädd och tankeväckande röst i samhällsdebatten i antologin Fittstim 1999

En lugn och fint skriven bok om Karin som är tillsammans med John som är grovt kriminell. Lyxen han kan ge henne räcker för att hon ska känna sig lycklig. John har köpt ett lyxigt hus till henne, hon får åka på lyxiga resor och shoppa snygga och dyra kläder. Hon får även det bästa kokainet och röka de bästa jointarna. Hon har även tagit avstånd fån sin mamma och två systrar, eftersom de inte gillar att hon är tillsammans med John.

Hon tillbringar sin tid i sitt lyxiga hus, med utegångsförbud när John är på ”jobb”. Hon har hela tiden mobiltelefonen vid sin sida ifall John skulle ringa eller sms:a. För när John kommer hem måste hon finnas tillgänglig. Vad han gör på sina ”jobb” vet Karin inte och hon vill inte heller veta det. Hur länge han är borta veta hon aldrig.

Allt är så ytligt. Att se snygg ut inför John är viktig, därför tränar Karin mycket. Det är viktigt att ha fina kläder och smink.

Karin tänker ofta på Karen och Henry Hill i filmen Maffiabröder, en film hon troligen sett många gånger. Hon jämför sig gärna med Karen.

Karin umgås bara med Johns kriminella kompisars flickvänner. En kväll när killarna är ute på ”jobb” träffas tjejerna över en middag hos Karin. De äter inte mycket, men dricker vin, champagne, snorar kokain och röker jointar. De blir mycket påverkade. De pratar bara om ytliga saker som kläder och smink, de sminkar även varandra. De diskuterar även sina killar.

På kvällen tar Karin en promenad med sin hund. Hon tittar in i väninnan Lindas bil och ser att den är fullpackad med saker. Hon förstår att Linda tänker sticka. Hon försöker tala med väninnan att inte göra det. Karin är väldigt upprörd. Väninnorna sover över hos Karin, men på morgonen när Karin vaknar har Linda redan försvunnit.

Det finns mycket att diskutera kring denna bok.

Varför väljer vissa kvinnor att leva tillsammans med kriminella män?

Varför får de grövsta kriminella som sitter i fängelse säckar med kärleksbrev?

För att först boken bättre föreslår jag att ni tittar på filmen Maffiabröder. Där får man följa Henry och Karens liv.

Kristina Simar

Inskickad den 8 augusti 2009 av Kristina Simar:
Resencion av Karin Ramsings bok Familjesidor.
Karin Ramsing är 53 år och bor i Malmö. Hon har varit gift i 30 år och har två vuxna döttrar och ett barnbarn på väg. Karin har arbetat i många år som arbetsterapeut inom sjukvården, senast på Reumatalogen, som även är den plats som Karin trivts bäst på. Karin har gått på skrivarkurs. Händelserna i boken kommer från olika personligheter som Karin träffat genom åren. Det är alltså ingen självbiografi.

Handling – Jag vill kalla handlingen för en lugn familjetragedi. Lugn, för att allt sker på ett relativt lugnt sätt. Visst förekommer det ordväxlingar ibland, men inte så det blir det väsentliga i innehållet.
Högst upp i hierarkin sätter jag: Anna 45 år. Hon är mamma till Sara 28 år.

Sara blev till i Rimini efter en semesterflört när Anna var på språkresa där när hon var 17 år. Maxi heter hennes biologiska pappa, men Sara vet ingenting om honom.

Sen finns Anders och Kalle med i bilden. Anders och Anna var ett par och bodde tillsammans i många år. Kalle är Anders son. Kalles biologiska mamma är död sedan länge. Alla dessa fungerade som en helt vanlig familj. Anders var Saras ”pappa” och Kalle hennes ”bror”. Likadant med Anders och Kalle, de kände att Sara var ”dotter” och ”syster”. Men en dag bara flyttar Anders och Kalle ut. Sara förstår ingenting och Anna vill inte berätta varför.

15 år senare ser Kalle Saras förlovningsannons i tidningen. Han ringer upp henne för att gratulera. De bestämmer även att höras igen.

En dag frågar Anna om Sara vill följa med henne på en restresa utomlands. Det vill Sara gärna. Hon hoppas att de ska komma varandra närmare. Anna beter sig lite underligt i Rimini, dit resan gick. Hon ville promenera ensam. En dag under sin promenad hittar Anna huset som Maxi bodde i, då för 28 år sen. En dag bestämmer sig Sara för att följa efter Anna. Hon har något svagt minne om att Anna hade träffat Maxi här i Rimini. På vägen träffar hon en man som är en spegelbild av henne själv. Mannen tittar också på Sara med förvånad blick. Det visar sig vara Saras biologiska pappa och hon får kontakt med honom och får träffa sina halvsyskon. Han har aldrig vetat att han haft en dotter i Sverige, så han var besviken på Anna.

Medan Sara umgås med Maxi och hans familj, träffar Anna en ung Italienare och låter sig uppvaktas. Efter resan träffar Sara, hennes fästman Marcus och Kalle varandra och de kommer mycket bra överrens. Även Anders tar mod till sig och ringer Anna. De går ut och äter och lovar att hålla kontakten. Några månader senare besöker Sara sin mamma för att berätta någonting roligt. Här tänker jag inte avslöja något om slutet.

Jag tycker det är en intressant roman, som skildrar en familjebild som förekommer ofta i dagens samhälle, de så kallade styvfamiljerna.
Likaså att många barn inte har kontakt med sin biologiska pappa.

Texten flyter på bra hela tiden och boken blir aldrig tråkig. Jag kan varmt rekommendera den.

Av Kristina Simar

Inskickad den 30 juli 2009 av Kristina Simar:
Bokrecension av Jesper Ersgårds Ut kom vargarna. 2009

Denna bok kommer ut i handeln i morgon 1 augusti 2009. Ni som gillar spännande deckare med mycket handling och lite extra mycket action, gå till er bokhandlare och köp den på en gång.

Jesper Ersgård är född 1969. Han har skrivit filmanus i Hollywood, bl. a. Racid och Living in Peril. Han har en fil.mag i litteraturvetenskap och sitter i styrelsen för Delblanc-sällskapet. Jesper bor på Södermalm i Stockholm med sin fru och dotter. Ut kom vargarna är hans debutroman.

Handling – Från början var William 29 år, i fysisk toppform, tränad och med tjockt mörkt hår, nästan svart. Han var helt enkelt en vacker man. Bara för att han såg så bra ut trodde många att han var homo. Varje morgon brukar William och hans kompanjon Roger köpa med sig en fika, från kaféet Ellas. Så också idag. William går fram till disken och beställer. Han märker aldrig de två männen som kommer fram och ställer sig på var sin sida om honom. Utan förvarning kör den ena mannen sin kniv djupt i sidan på William. William skriker högt och vänder sig om. Då kommer att andra hugg som går in i Williams axel. Han får flera hugg i bl.a. i bröstet, kniven glider ner längs revbenen. William svimmar av smärta. Den ena mannen snittar William i ansiktet. Han känner hur hans kinder delas i två och hänger som lösa lappar mot halsen.

Trots allt överlever William. Läkarna har lappat ihop honom så gott det gick. Men någon vacker man är han inte numera. Han ser mer ut som ett odjur. Han börjar kallas för Scareface.

William slutar som polis och blir sjupensionär. Ett tag i alla fall. Helt plötsligt får William och en annan polis som heter Julia. Hon är också en outsider inom poliskåren ett känsligt uppdrag.

De ska åka till S:t Petersburg för att hitta en våldsam bankrånare och föra honom till Sverige där han ska gripas. Men det är inte det lättaste.

Snart är Julia och William jagade av både ryska polisen och ryska maffian. Allt medans den svenske bankrånaren jagas av sina medbrottslingar som vill ha sin del av bytet.

Det är många blodiga händelser. Ingen kan vara säker på vem som är vän eller fiende. Man kan inte lita på någon.

En jättebra och spännande deckare. Särskilt för de som gillar mycket action.

Betyg 4

090801 Kristina Simar



Inskickad den 24 juli 2009 av Kristina Simar:
Recension av Annika Duverts debutdeckare En mördares spegelbild.

Annika Duvert – Vår nästa stora deckardrottning
Annika Duvert bor i Märsta med man och två söner. På dagarna driver hon en egen redovisningsbyrå och på kvällarna när pojkarna sover skriver hon.

En mördares spegelbild är hennes debut och den är utgiven på PaperTalk.

När Anna är på 9-ornas avslutningsfest får hon huvudvärk och vill gå hem. Hennes bästis frågar om hon ska följa med Anna hem. Men Anna säger att det inte behövs. Inte långt från hemmet känner Anna att någon smyger sig på henne och lägger en trasa över hennes mun. Sedan dess är hon försvunnen.

Kriminalinspektör Alexandra Steen får tillsammans med sina kollegor uppgiften att lösa fallet. De samlar ihop till skallgång för att leta efter Anna, de letar från tidiga morgnar till sena kvällar. Men de hittar inte Anna. Tillslut går man tillbaka till vardagen igen.

Tre månader senare ger sig två unga pojkar sig iväg en tidig morgon för att fiska. Den ena pojkens krok fastnar och när han ska se efter vad den fastnat på, ser han en död människa som ligger i vattnet under en bro. De springer hem och föräldrarna ringer till polisen.

Efter att man hittat liket försvinner en ny ung kvinna, Maria. Maria känner sig illamående när hon befinner sig på krogen. Hon och en väninna bestämmer sig för att ta en Taxi hem. Väninnan går av före Maria. När Maria går den sista korta biten hem, känner hon sig förföljd, hon tittar åt sida och känner att någon lägger en trasa för hennes mun. Nu är Maria också försvunnen.

Bara några dagar efter Marias försvinnande ska en kvinna ta ut sin hund på en morgonpromenad. Hunden börjar skälla och dra i kopplet. I vassen hittar kvinnan en död människa. Kanske Maria. Vem vet?

En äldre kvinna hittas nerslagen och mördad i sitt hem. Hon har säkert legat där länge. Men polisen kan inte hitta någon koppling mellan den äldre damen och de unga flickorna.

Snart försvinner ytterligare en ung kvinna igen. Nu ser det ut som en seriemördare går lös. Det finns en hel del misstänkta. Men jag berättar inte mer.

Jag skriver KÖP boken, finns på eller gå till närmaste bibliotek och be dem köpa hem den.

Annika Duvert kan ställa sig på samma piedestal som t.ex. Camilla Läckberg, Mari Jungstedt m.fl.

Boken är så välskriven och spänningen finns där från början till slut. Den sista halvan sträckläste jag. Kunde inte lägga den ifrån mig.

Av Kristina Simar

Inskickad den 24 juli 2009 av Kristina Simar:
Recension av Mian Lodalens bok Dårens dotter

Mian Lodalen är född 1962 och uppvuxen i Jönköping. Numera bor hon i Stockholm, där arbetar hon som författare, frilansjournalist, krönikör och föredragshållare.

Dårens dotter handlar om lilla Connie som tidig förlorade sin mamma. Först bodde hon hos sin mormor och morfar, sen hos sin moster och morbror. Hon träffar sin pappa lite då och då. Han ska egentligen ha henne varannan helg, men ibland dyker han inte upp.

När det brummar är från hans Volvo P 1800. Han tror att han är James Bond då. Han har nästan alltid en ny flickvän vid sin sida. Men ett tag hade han ett längre förhållande med Ulla. Ulla har en son som heter Kalle, han och Connie blir bästisar. De hittar på en hel del bus tillsammans.

Pappa ”Dåren” driver en affär i Jönköping, där han säljer kondomer. I frireligiösa Jönköping är det inte så passande. Den får snart läggas ner.

Då öppnar han en affär i Göteborg, där han säljer kläder som han köper utomlands. Lilla Connie som bara är 8-9 år får hjälpa till i affären hela dagarna när hon är hos sin pappa. Connie själv har det svårt iskolan. Hon hänger inte med, utan dagdrömmer och är allmänt ointresserad.

Mian Lodalen har lyckats skriva boken med glimten i ögat, även om handlingen stundtals är ganska tragisk.

Men Mian är duktig på att formulera sig på ett bra sätt både muntligt och skriftligt.

Har hört rykten om att Mian skriver på del 2 av Dårens dotter. Hoppas att det är sant. Vill gärna veta hur det går för Connie och pappa ”Dåren” i fortsättningen.

Av Kristina Simar

Inskickad den 24 juli 2009 av Kristina Simar:
Recension av Signhild Hortbergs Längtans blåa trådar

Signhild är en äldre dam som arbetat som postkassörska och haft skrivandet som hobby i många år. Hon är flitig skribent i Piteå-Tidningen. Känd under namnet Signhild Aurora. Hon är även medlem på skrivsidan

Detta är Signhild Hortbergs debut. En trevlig bok med små tankar och funderingar. Längtans blåa trådar är en gulligt skriven bok med små dikter, förmodligen är det författarens tankar. Det finns många ord som man ta till sig.
Den är lättläst men man bör läsa den flera gånger, så orden sätter sig.

Av Kristina Simar

Inskickad den 8 juli 2009 av Kristina Simar:
Danny Wattin Stockholm Sägner

Danny Wattin är född 1973. Han är bosatt i Sverige och Australien. Han försörjer sig på flera sätt. Som journalist, festivalarbetare. Forskningsassistent och salladsbonde. Numera är han även författare.
Hans debutbok heter Stockholm Sägner. En lite annorlunda bok. Den är indelad i olika korta kapite med trevliga illustrationer av Ting Adolphus som även är tillsammans med Danny.

Döden sitter på sitt sunkiga tvåmodulskontor och övervakar Stockholm. Ibland är det ganska trist och döden skulle gärna ta lite semester.
En bok att skratta åt, den är ironisk men rolig. Den tar upp saker i dagens samhälle. Som relationer, självömkan, moral , jakt på ungdom, virilitet, rikedom och lycka. En satir om dagens samhälle kan man säga.
Kapitlet som heter Döden tycker jag var extra rolig. Lennart har precis dött och står utanför receptionen till himmelriket. Där möts han av en receptionist som vill se hans legitimation. Annars kan han inte få komma in. – Men jag är ju död säger han, jag har inget leg. Med mig. – Det går inte säger receptionisten. Jag måste veta vem du är. – Lennart ber henne ringa till Sankte Per. Men får då reda på att Sankte Per är på tjänsteresa och återkommer om 160 år. Stackars Lennart ska han sitta i 160 innan han får komma in.
Jag tycket mycket om boken och skrattade ofta. Tycker att den är helt klart läsvärd, för er som tycker det är kul att läsa något annorlunda ibland. Jag rekommenderar den starkt.

Av Kristina Simar


Inskickad den 8 juli 2009 av Kristina Simar:
Ethel G Ericsson Flickan som inte fick finnas
Ethel är journalist och företagsledare. Hon driver ett framgångsrikt vårdföretag, som består av specialistmottagningar för mag-och tarmsjukdomar. Ethel bor med sin familj i Farsta utanför Stockholm. Flickan som inte fick finnas är hennes debutroman.
När Ethels mamma Alice är 38 år föder hon en välskapt pojke. Läkaren säger att inte kommer att kunna få flera barn. Men Alice blir gravid igen och dottern Ethel föds som ett oönskat barn . Alice har psykiska problem och missbrukar sprit och tabletter. Dessutom kedjeröker hon. Det blir lilla Ethel som får ta smällarna när hennes mamma mår dåligt. Hon blir hånad, kränkt och ibland fysiskt misshandlad. I skolan blir Ethel mobbad, oftast för sina kläder. Ethel får ärva kläder från sina kusiner. Urtvättade och antingen för små eller för stora. De utsvängda V-jeansen svajar hon fått svajar på vaderna. Ethels pappa älskar henne men arbetar borta i veckorna och på helgerna super föräldrarna. Pappan vågar inte heller försvara Ethel inför Alice. Han gråter istället. Ethel har fin kontakt med sin bror. Men det är han som får all kärlek av Alice. Men ibland får Ethel vara mammas förtrogna. Mamma Alice berättar om sin barndom och familj. Då gäller det för Ethel att lyssna och hålla med. Annars kan mammans humör svänga och hon blir arg, då går det ut över Ethel.

Jag tycker att detta är en tragisk men en underbart skriven bok om lilla Ethel som aldrig fick känna riktig kärlek. Det finns nog många barn som har det på detta vis, men som aldrig upptäcks. Barn till missbrukande föräldrar, där de istället för att få vara det barn de är, får vara förälder till sina föräldrar. Barnen blir hotade av sina föräldrar att inte berätta för någon vuxen som lärare, kurator, skolsköterska eller någon kamrats förälder. De hotas ofta med att då kommer socialen och tar dem och att de då har förstört föräldrarnas liv för alltid. Klart inte barnen vågar. Barn är nästan alltid lojala mot sina föräldrar. Denna bok kan man diskutera mycket om, ur olika aspekter.

Inskickad den 7 juli 2009 av Kristina Simar:
Eva Dozzi Jävla John
Jävla John är Eva Dozzis debutroman. Eva är född 1957 i Stockholm. Hon har tidigare arbetat som bl. a musiker och sångerska, som radio- och TV-presentatör. Hon har även varit programproducent på Sveriges radio.

År 1963 är ett engelskt popband på sitt första Sverigebesök. På hotellet där killarna bor arbetar den långa, blonda Katja. Hon studerar klassisk musik och arbetar extra på hotellet. En kväll ropar en man på engelska till henne , om hon inte kan städa upp efter en av killarna som ligger stupfull på golvet i sitt rum. Han har även spytt. Katja torkar upp. Men när hon ska gå vill killen att hon ska stanna kvar tills han mår bättre. Katja gör det, men undrar samtidigt vem killen är. Han har långt hår och smala svarta byxor. Killen blir som besatt av Katja och besöker henne ofta i hennes lägenhet. De blir förälskade. Katja följer med till London ett tag. När hon sedan kommer hem upptäcker hon att mensen inte har kommit som den ska. Hon är med barn och pappan till barnet är inte mindre än John Lennon i The Beatles. Detta kunde vara en helt sann historia. Jag själv tror att det finns ett mörkertal när det gäller musikerbarn i andra länder. Musiker brukar inte vara så försiktiga.

Detta är en välskriven bakom musik och kärlek. Eva beskriver John som brutal, alkoholist och knarkare. Hon framställer även honom som sjukligt svartsjuk. Aggressiv och ansvarslös. Han bryr sig inte om sin son Julian som han med sin fru Cyntia. Inte heller är han särskilt intresserad av dottern Sarah. Eva har gjort en ordentlig research om vilka hotell Beatles bodde på och hur de turnerade.
Eva Dozzi skriver med ett fint och lättläst språk och boken blir aldrig tråkig. Det är svårt att lägga den ifrån sig.

Inskickad den 10 juni 2009 av Kristina Simar:
ROSLUND & HELLSTRÖM 3 SEKUNDER

Killarna har gjort det igen. En ny succébok.

Detta är deras femte bok som de skrivit tillsammans. Börge Hellström har ett förflutet som missbrukare och är dömd för flera våldsbrott i sin ungdom. Men sedan mitten av 1990-talet är han ren från sitt missbruk. Han var med och grundade KRIS (kriminellas revansch i samhället) När SVT-journalisten Anders Roslund skulle göra en dokumentär om KRIS blev de vänner och började att skriva böcker tillsammans.

Denna bok handlar om Infiltratören Piet Hoffman alias Paula som har ett kriminellt förflutet. Han lever ett dubbelliv och ljuger ständigt för sin fru och två barn. Både som uppdrag av polisen och Polska maffian Wojtek skickas han till ett av Sveriges tyngsta fängelser Aspås fängelse. Han ska kontrollera knarkaffärerna därinne. Han ska smuggla in amfetamin. Om det går åt skogen har hans två kontakter hos svenska polisen lovat att få ut honom. Nu går allt åt skogen men när Piet kontakter sina poliskontakter låtsas de inte känna av honom. Nu återstår det bara att försöka klara av det själv. På exakt 3 sekunder vet Piet (Paula) att det tar att dö.

Fallet kommer till kriminalkommisarie Ewert Grens som inte vet att Piet Hoffman har sina kontakter bland hans anställda. Ewert Grens hustru är numera död och han lägger ner alla sina Siw Malmqvist skivor i polisens förråd. Han är som vanligt helt besluten att klara av detta brott. Slutet är mycket spännande men också oväntat.

En nästan 600 sidors tung bok som jag ialla fall nästan sträckläste. Hade jag inte haft familj hade jag nog läst den rakt av. Men jag läste till kl 02. om nätterna. Tiden stod still och jag läste tills ögon föll ihop.

Inskickad den 7 juni 2009 av Kristina Simar:
Jag har fått boken "Passageraren" från Piratförlaget för att recensera.

Skapad 2009-06-07 · 20:57 av krisim
Jag har läst färdigt PASSAGERAREN av Steffen Jacobsen. En dansk överläkare som är född 1956. Detta är hans debutdeckare.

Blev väldigt besviken på boken. En man Jacob Nelleman ger sig ut på jakt men hittas död av en pil. Först tror polisen att det var en olycklshändelse. Att han blivit träffad när någon jagat råddjur.

Men vid obduktionen upptäcks det att han blivit mördad.

Kommisarie Robin Hansen får ta hand om fallet. Han kopplar händelsen till året innan när J N tillsammans med sin vän Axel Nobel och den kvinnliga skepparen Anne Bjerre råkar ut för en otäck storm strax söder om Svalbard. Kappseglingsbåten Nadir försvinner i djupet och likaså Anne Bjerre.

Ja, här kan man tro att det spännande börjar men nej inte då. Det är nästan bara dialoger och en massa faktaord som inte vi som inte är sjöfartsfolk alltid känner till. Inte jag ialla fall. Latitud osv. Det förstörde mycket. Inte hände det något spännande heller. En liten James Bond action i slutet av boken men då hade jag för länge tröttnat på den och läste bara för att den skulle ta slut.

Inskickad den 4 juni 2009 av Kristina Simar:
Jag har fått i uppdrag av Piratförlaget att blogga och recensera denna bok. Min blogg finns på http:/blogg.passagen.se/krisim

Norrmannen Jan-Sverre Syvertsen ärfödd 1968 och är journalist .Han har skrivit en del faktaböcker som utgivits i hemlandet.

Denna bok handlar om en sekt som kallar sig Smiths vänner. Jag har inte hittat något om sekten på internet, så jag undrar om den kan vara påhittad. Kanske nån vet?

Det börjar med att tonårstjejen Tina 18 år hittas död sittandes vid en trädstam och som någon har tänt på.
Tinas kamrat Irene är ute och går när hon känner en doft. På avstånd ser hon att någon sitter vid en trädstam. Hon tror att det är en docka först. Men sen ser hon att det är Tina.

Hon springer hem till sektledaren Jörgen och säger att -Tina brinner.

Psykologen Sander Mörk och polisen Lisa Lunde blir de som får undersöka mordet.

Lite senare hittas även an annan tjej död på samma plats som Tina men upphängd i ett träd.
Jakten på mördarna börjar. Kan det vara någon i Sekten?
Sander och Lisa börjar sitt långa letande och det händer en hel del på vägen.

Jag tyckte väl att boken var så där. Jag hade velat veta mer om sekten och det framgår inte om det är en påhittad sekt eller inte. Men jag tror att den är påhittad. Lite tunn handling, med den var lättläst.

Är man intresserad av sekter och samtigt en mordhistoria, ja då kanske den är intressant.

Jag ger den bara en 2 a

Inskickad den 4 juni 2009 av Kristina Simar:
Jag har läst boken Hemlös-med egna ord. Den är skriven av vissa hemlösa i Stockholm.

Boken bygger på texter som har publicerats i gatutidningen Situation Sthlm. En tidning som de hemlösa säljer på Stockholm gator.

Det är både en sorlig- och humoristisk bok.

De hemlösa berättar om sin vardag, hur de tillbringar timmarna ute på gatorna, tills de kan hinna i tid för att få sova i en säng på ett härbärge, eller en port. Det är inte alltid de har tur att få en sängplats, då återstår det att leta efter någon port som är öppen eller så får de sova ute med kartonger eller tidningar som täcke.

Det finns hemlösa som haft bra boende och jobb, men vid en skilsmässa eller arbetslöshet inte haft råd att betala hyran och på sätt blivit hemlös. En kvinna hade t.ex. ett toppenjobb men alkoholen gjorde så hon fick sluta sitt arbete och till slut blev hon hemlös.

Men det finns även de som själva valt att bli hemlös, de vill helt enkel vara "fria" som de säger.

Många går på droger eller är alkolister. De bedriver hela dagarna för att skaffa fram pengar för att kunna bli tillfredställda. En del har även psykiska problem. Jag tycker själv mest synd om de psykiskt sjuka. De har inte alltid koll på vad de gör. De behöver förmodligen medicin för att fungera någorlunda normalt. Men det är svårt att få hjälp på psykiatrin och de flesta har inte tillgång till den medicin de behöver.
Inte undra på att det händer otäcka incidenter. De kan ha psykoser och då vet man inte vad man gör. Hör röster t.ex. som säger att man ska döda.

Vissa finner kärleken med någon annan hemlös. Då känns allting lite lättare.

En del har även fått en lägenhet genom socialen, men tyvärr är det inte många som inte klarar att bo i en lägenhet, så snart är de hemlösa igen.

Jag tycker detta var en intressant bok. Just att det är de hemlösa som själv skriver om sina liv och inte någon journalist som återberättar vad de säger.
Deras värld är det inte inte många som känner till. Ofta vänder man bort när man träffar på de.

En av de som skrivit var en gammal skolkamrat till mig. Jag blev inte förvånad, för den killen hade en trasig uppväxt, med en alkoliserad pappa. Men ändå det känns trist när en vän råkar ut för hemlöshet och drogmissbruk.
Det finns även texter av vissa svenska författare. T.ex. Liza Marklund och Fredrik Lindström.

Är man intresserad av att läsa om människor som anses vara annorlunda och lära känna deras värld så ska man absolut läsa denna bok.

Kristina s

Betyg 3

Inskickad den 4 juni 2009 av Kristina Simar:
Författaren Johan Theorin är född 1963. han har varit sommarboende på norra Öland i hela sitt liv. Detta är hans andra roman. Debutromanen hette Skumtimmen och tilldrog sig också på Öland.

Denna roman heter "Nattfåk" När den hemska vinterstormen som kallas Nattfåk på Öland far in över ön bör man hålla sig inne.

Handlingen tilldrar sig mest på Åluddens gård som stått öde i många år. Nu har familjen Joakim och Katrine Westin med sina två barn flyttat dit från Stockholm.

Det sägs att trähusen är byggda av timmer från ett skepp som gått under vid en fåk. Därför händer det övernaturliga saker som andar och spöken som går igen. Men familjen Westin är inte vidskepliga av sig. men det dröjer inte länge förrän det börjar hönda otäcka saker.

Den kusligaste sägnen säger att alla som dött på Åludden återvänder till gården varje jul.

Ja om det händer får ni veta om ni läser boken. Jag tycker att den håller från första till sista sidan. men jag varnar för att ha den som sänglektyr om man är mörkrädd.

En sak blev jag irriterad över och det var att Joakim inte berättade sanningen för sina barn på en gång. Mer säger jag inte för att inte avslöja för mycket.

Betyg 4

Inskickad den 4 juni 2009 av Kristina Simar:
kristina_s 2009-06-04 14:21
Martin Svensson DIN HEDER

Din heder är Martin Svenssons andra roman. Han debuterade 2007 med romanen Hej mitt namn var Elton Persson. Boken blev en stor framgång i pocket och såldes i över 30 00 exemplar. Martin Svensson är och kommer väl alltid vara förknippad med sin låt Yeahyeah wow wow. Martin är född 1978 i Kalmar och uppväxt i Varberg och sedan 1995 är han bosatt i Stockholm.

Din heder handlar om att Viktor kommer i kontakt med Meryem en palestinsk-kurdisk tjej. En dag ringer Meryem till Viktor och vill att de ska träffas. När Viktor träffar Meryem har ett svagt minne att de har träffats på krogen någon gång. Meryems bror och svartsjuke pojkvän tror att Viktor och Meryem har ett förhållande.

Konstiga saker börjar hända. En kväll när Viktor kommer hem ser han att hans balkongdörr är uppbruten. Men inget är stulet.

Genom Meryem blir Viktor vän med hennes farbror Mehmet, en väldig färgstark person. Bekantskapen med Viktor är inte populär i Meryems familj. De vill att hon ska gifta sig med en man från den egna kulturen.

Men farbror Mehmet försöker styra upp det hela och får Meryems familj att tillslut tro på att Viktor och hon ska gifta sig. Mehmet ställer till med en stor fest för familjen för att de ska få lära känna Viktor. Festen blir inte så lyckad kan jag säga men mer vill jag inte avslöja. Jag tycker det är en läsvärd bok för detta med heder förekommer ofta i dagens Sverige.

Jag själv tyckte mycket om boken, brukar inte vara så förtjust i ”Jag” skrivna böcker men Martin lyckas väldigt bra med det. Likadant i förra boken som också är skriven i ”jag” form. Jag känner direkt att jag är där någonstans bakom Viktor och följer honom hela tiden. Det känns som om han är en vän som jag har koll på. Det var likadant med Elton i förra boken.

Men om jag tar upp detta med heder så har jag läst flera böcker om detta ämne och har upptäckt att det går till på ungefär samma sätt i de olika familjerna. Någon i familjen har sett sin syster eller kusin prata med en kille, oftast en skolkamrat som inte på något sätt är konstigt här i Sverige. Men när de stackars flickorna kommer hem blir de kallade för hora och ibland blir de till och med slagna.

Nu tillhörde väl inte Meryems familj de värsta men ändå tillräckligt för att man ska reagera.

Jag slutar med att igen säga att detta är viktig bok för oss svenskar att läsa, detta om hur många unga flickor som lever i en hederskultur och sedan att den är skriven från ett manligt perspektiv gör den ännu mer läsvärd.

Betyg 4

Inskickad den 4 juni 2009 av Kristina Simar:
Sylvia Plath föddes i Boston 1932, fick stipendiat 1955 för att studera i England. Där mötte hon poeten Ted Hughes som hon gifte sig med. De fick två barn. Sylvia Plath hade stundtals psykiska problem. Glaskupan är en självbiografisk roman. Sylva betraktas som en av vår tids mest betydande poeter. Även att hon levde så länge. Hon tog livet av sig 1963.

Glaskupan är som sagt en själbiografisk roman. Den handlar om år 1953 när Ester Greenwood vinner en tävling där priset är en månads vistelse i New York i en damtidnings regi. Hon träffar många olika människor och har en trevlig månad i New York. Men hon är spänd på att komma hem för att få veta om hon kommit in på den författarkurs hon sökt. Hon är väl egentligen säker på att hon ska bli antagen.

Men när hon kommer hem och öppnar brevet får hon en chock. Hon har inte blivit antagen. I och med att hon blir sysslolös börjar hennes personlighetsförändring. Hon försöker ta självmor och hamnar på mentalsjukhus. Det blir en lång tid fram och tillbaka i psykiatrins vård innan hon ser dagsljuset igen.

Jag tycker boken är tragisk, men otroligt bra. Hennes språk är så poetiskt. Synd att hon tog livet av sig så ung, hon hade tillfört världen med massor avintressanta böcker.

Men ofta är det så att en del skriver som bäst när de inte mår bra psykiskt. Likaså är det med många konstnärer. När de mår som sämst blir tavlorna bäst.

Betyg 4

Inskickad den 4 juni 2009 av Kristina Simar:
kristina_s 2009-05-25 19:23
Detta är en bok om det kontroversiella bandet Broder Daniel. Boken är skriven av Klas Ekman som är frilansjournalist. Han arbetar bland annat för SvD, Metro och Sonic. Martin Norberg är frilandsfotograf och det var han som tog de första professionella bilderna på Broder Daniel. Det är hans bilder som finns med i boken.

Man får följa Broder Daniel ifrån starten 1988 tills deras avskedsföreställning den 8 augusti 2008. De beslöt sig att upphöra som band 1988 då deras gitarrist Anders Göhtberg tog sitt liv genom att hoppa från Västerbron i Stockholm.

Broder Daniel älskar eller hatar man. I början festade och bråkade mycket. Sångaren Henrik Bergren kunde vara så full att han ramlade på scen. Men efter att Lucas Moodyson upptäckte dem och han gjorde en video med dem och de fick även spela tre låtar som bakgrundsmusik till hans film Fucking Åmål fick de sitt genombrott.

De lugnade ner sig och gjorde bättre låtar. Deras sista skiva Cruel Town är en av min absolut favorit skiva. Kan spela den flera gånger om dagen. Jag har älskat broder Daniels musik sedan Fucking Åmål.

De som tyckt om Broder Daniel bör läsa denna bok. Det är intressant att följa deras utveckling. Henrik Bergren har även själv kommenterat händelser som vart.

Betyg 4

Inskickad den 4 juni 2009 av Kristina Simar:
Åsa Linderborg är född 1968 och arbetar som kulturskribent på Aftonbladet. "Mig äger ingen" är hennes debutroman.

Åsa skriver om sin uppväxt med sin ensamstående pappa som är härdare på Metallverken i Västerås. Han har problem med alkoholen.

Åsa tycker mycket om sin pappa. Men att detta med hygien inte är så viktigt är väl inte så bra. Ingen tandborste eller tandkräm. Sova utan lakan tillhör vardagen. Inga handukar och inga nytvättade kläder.

Pappans anhöriga försöker hjälpa till så gott det går och varje dag efter pappans jobb cyklar de hem till farmor och farfar för att äta middag.

Jag tycker det är en fin skriven bok om en udda uppväxt. Även om Åsa har en udda pappa könner hon sig älskad och det har gått bra för henne i livet.
Betyg 4

Inskickad den 4 juni 2009 av Kristina Simar:
Författaren Caroline Engvall är 30 år och bosatt i Stockholm med sin man och son. Ena halvåret bor och jobbar hon på en ö i Thailand. Hon är journalist och började sin karriär redan som 15-åring. Hon har varit chefredaktör för ungdomstidningen Frida. 14 år till salu är hennes debutbok.

Denna bok är väldig tragisk. En kväll när 14-åriga Tessan är på väg hem från stallet blir hon våldtagen av en jämnårig kille. Hon blir såklart chockad men vågar inte berätta något om händelsen för någon. Tessan tar på sig skulden för våldtäkten och mår allt sämre psykiskt.

En dag föreslår en kompis att de ska sälja sex via nätet för att tjäna snabba pengar. Det tar bara några sekunder innan de får svar på nätet från män som vill köpa sex. De gör det tillsammans ett par gånger sen drar sig kompisen ut för hon tyckte det var för äckligt.

Men Tessan fortsätter och fortsätter. Varför vet hon egentligen inte. Men hon mår så dåligt efter våldtäkten.

De detaljerade scenerna när hon blir sexuellt utnyttjad tycker jag är väldigt svåra att läsa.

Till slut kopplas socialen in och Tessan får komma till olika fosterhem, ibland blir hon utskriven i tron på att allt är bra, men då fortsätter Tessan att kontakta männen igen. Efter hon har träffat männen mår hon så dåligt och får ångest. Hon tror att han bara duger till att sälja sex.

Det är en jobbig bok att läsa. Men just för att Caroline Engvall har lyckats så bra med det berättande språket.

Jag tycker att alla föräldrar som har barn i denna ålder borde läsa den. Eftersom vissa signaler hos ungdomar som inte mår bra tas upp på ett bra sett. Likaså barnpsykologer och socialsekreterare som arbetar med barn. Tycker ofta att de inte kan tyda flickornas signaler efter allt man läst i media om utnyttjade barn.

Betyg 4


Skriv egen bokrecension till 14 år till salu



Inskickad den 4 juni 2009 av Kristina Simar:
Eftersom jag recenserade en bok förra gången som jag tyckte var så tråkig, vill jag denna gång recensera en bok som var otroligt bra.
Den här boken heter EQUINOX och handlar om ett flertal mord på unga kvinnor och en ung man. Det konstiga är att mördaren avlägsnar en del inre organ och lämnar tex. ett silvermynt där hjärtat, hjärnan, gallblåsan och levern funnits.

Polisfotografen Philip Bainbridge och kriminalreporten Laura Niven börjar intressera sig för fallen. De kommer fram till att det är rituella mord som förekommit under flera århundranden. Redan under Isaac Newtons tid. De hittar fakta att de senaste liknande morden hände 1851, i en tidning på biblioteket. Laura tror sig veta att morden sker när natten går över till ett nytt stjärntecken. Men det är ingenting som Kommissarie Monroe, som har hand om utredningen vill tro på.

Philip och Laura dras in i en mystisk värld av alkemi och astrologi.
Man får även följa Newton under hans levnadstid.

Boken är väldigt spännande och svår att lägga i från sig. Allt detta om astrologi och alkemi tyckte jag var så intressant så jag var tvungen att läsa på lite mer om det på internet.

Jag ska inte avslöja hur allt slutade. Men det som var bra var att det i slutet av boken fanns fakta om vad som var sant och vad som var fiktion i berättelsen.

Jag rekommenderar verkligen denna bok, främst till de som är intresserade av det ockulta.
Betyg 5

Inskickad den 4 juni 2009 av Kristina Simar:
kristina_s 2009-05-26 13:56
ALDRIG SOM HON av Lotta Thorsén

Jag har inte så mycket fakta om författaren. Lotta är journalist och författare. ”Aldrig som hon” är hennes debutroman. En stark roman med självbiografiska inslag. Lotta lever med sin familj i Örebro.
Hon har förut skrivit två Lättlästa böcker.

Boken är tragisk. Den handlar om Ester som lever med sin mamma och fyra syskon. Men mamman kan knappt ta hand om sig själv och då heller inte sina barn. Boken bygger helt på Esters tankar och de andra syskonen har ingen större del i handlingen. När Ester bara tre år gammal får ta hand om sin mamma, göra kaffe, kamma hennes hår, ja i stort sätt ta hand om det mesta.

Mamman själv dricker kaffe och röker som en borstbindare. Hon byter karlar hela tiden. De män hon väljer är inte lämpliga att ta hand om en familj. En del av männen som gärna gav sig på barn har satt djupa spår på Ester.

När det långt senare är dags för Ester att bli mamma är hon full av ångest. Hur ska hon klara av att bli mamma? Hon har ju inga preferenser.

Hur livet utvecklar sig för Ester får ni ta reda på själva genom att läsa denna mycket tragiska men läsvärda bok.

Jag tyckte att Lottas lättskrivna språk gjorde boken sin rätt. Även om handlingen gjorde att man fick rysningar och tårar så kunde man inte lägga den ifrån sig. Jag tycker att det är en bok som bör läsa av många. Den är så givande.

Betyg 5

Inskickad den 4 juni 2009 av Kristina Simar:
kristina_s 2009-05-11 16:04
Lars Rambe är född 1968 och bosatt i Stockholm. Han är advokat och numera även författare. "Spåren på bryggan" är hans debutroman. Detta är den första boken i en planerad serie om journalisten Fredrik Gransjö som med sin familj precis flyttat till Strängnäs från Stockholm. Händelserna kommer att tilldra sig i Strängnäs.

Boken som är en deckare börjar 1965 när en mentalpatient rymmer från Sundby mentalsjukhus. Han springer ut på Stängnäsfjärdens is i snöstormen.
Morgonen efter hittas han och även en kvinna döda fastfrusna i isen.
Detta dubbelmord blir upptakten till en komplicerad morudredning som inte får sitt slut förrän 2005.

Boken är otroligt bra skriven. Grammatiken och språket är perfekt. Likaså att Lars Rambe är perfekt på beskrivande text.
Något som jag tycker extra mycket om. Jag vill kunna se framför mig hur personer och platser ser ut och det har han verkligen lyckats med.

Ofta brukar en del deckarförfattare har vad jag kallar det ett enkel och stressat språk. Som om författaren säger. - Läs mig snabbt så du får veta vem mördaren är.

Men Lars Rambes språk är så grundligt och bra att den känslan kommer ändå.
Detta att skriva olika avsnitt i presens och imperfekt är för mig en stor skicklighet hos en författare. När sedan allt binds samman till slut efter 40 år. Det är genialt. Bokens spänning är stegrande och i slutet är den svår att lägga i från sig.

Ni som har krav på deckare med bra språk. Läs denna.
Betyg 5

Inskickad den 4 juni 2009 av Kristina Simar:
Jag har fått i uppdrag av Piratförlaget/pocketförlaget att recensera ”Grundläggande genetik” av Mikael Fant.

Mikael Fant har fått Stora Läsarpriset som Årets debutant för denna roman. Det finns väl ingen tvekan om att det var helt rätt.
Mikael Fant bor i Malmö och är född 1971. Han är frilansande förlags- och tidningsredaktör, konferenstolk, översättare och musiker med fantasi.

Bokens huvudperson heter Jacob 30 år och han verkar vara både en vilsen själ och ensam. Under sin uppväxt har han bott med sin mamma Christina i övervåningen över hennes restaurang på Kungsholmen i Stockholm. Man får följa honom under barndomen till vuxenlivet och får vara med när hans mamma dör.

Mikael Fant skriver otroligt fint. Perfekt språk och skrivet med inlevelse. Han skriver så beskrivande att jag i alla fall kunde se personerna och de olika platser som personerna befann sig på, framför mig.

Jag föredrar författare som är beskrivande. Jag vill få en bild av boken precis som när jag ser en film. Men det är väl därför jag ofta blir så besviken på filmerna, för de brukar inte se ut som jag föreställt mig. Mikael Fants bok är verkligen en bok som jag rekommenderar. En helt vanlig roman men ändå så verklig och spännande.

Men slutet var inte vad jag hade hoppats på. Trodde det skulle sluta lyckligt.

Inskickad den 24 januari 2009 av Kristina Simar:
Jag läser en bok av Reggie Nadelson "När jorden rämnar"

Jag läser mycket böcker och ibland läser jag böcker där författaren inte är så känd. Visst många kanske känner till denna författare.

Ja ialla fall är denna bok den absolut tråkigaste jag läst på länge. Det handlar om krimalpolisen Artie Cohen, som kommer från Ryssland. I denna bok försvinner några barn och ett av dem hittas död. Men, men det händer ingenting, det är bara en massa prat. Lite typiskt amerikankst. Handlingen om de försvunna barnen kommer helt bort. Det är bara krimalpolisen Artie och hans vänner man får läsa om. Jag ger denna bok en svag 1a. Nästa gång ska jag läsa och recencera något riktigt bra. MVH Kristina Simar


Skriv en recension du också!

Ditt IP nummer: 54.161.168.87
Ditt namn: *
Din e-post: *
Recension / kommentar: * - minst 50 tecken.
Är du från rymden?
tecken skrivna...
Ja, detta är en skräpkommentar som innehåller dålig text och som bör tas bort.

Mer statistik om den här webbplatsen


Indexerade sidor: Google | Yahoo! | Bing
Tillbakalänkar: Google | Yahoo! | Bing
Whois koll: Who.is
Domänhistorik: Internet Archive
Metakontroll: MetaChecker (Är webbplatsen SEO-optimerad?)

Alexa trafik

Besök med din mobiltelefon!

Sidan kan besökas i din mobiltelefon också. Tänk på att sidan kanske inte är optimerad för visning i mobiltelefon. Scanna koden nedan i mobilen och du kommer till deras sida automatiskt!

qrcode


 

Senaste kommentarerna om medlemmar i katalogen...

Joe om andbjo.tumblr.com
07/12: Trevlig läsning med många fina bilder och intressanta tips.
Olfsson om www.flyttstädlinköping.nu
02/12: Bra med städhjäp! Google
Natalie om beautyguiden.se
30/11: Hejsan! Jag heter Natalie och går på grillska gymnasiet här i Eskilstuna. Jag och en kompis driver e [...]
Johanna om bästasmslån.nu
28/11: Smidigt att så enkelt kunna få tips på de bästa långivarna för sms lån. Jag har varit rädd för att l [...]
Copyright © 2016 SvenskaSajter.com
Alla rättigheter reserverade - Innehar F-skatt.